TRÄNINGSTÄVLING I APPELLSPÅR

TRÄNINGSTÄVLING I APPELLSPÅR

Precis när jag skrivit det förra inlägget om att jag gillade kommentarer och att det är bra med ord också så fick jag ett mail av Elisabeth A med rubriken "NO WORDS NEEDED.......... When yuo need a smile"
Jag kan inte låta bli att lägga in en av bilderna från mailet.Möjligheten att le får inte underskattas!
IBLAND BEHÖVER MAN KANSKE LITE HJÄLP PÅ TRAVEN.

När man sedan ska "tävla" är det lite lättare att hålla sig för skratt.
Eller ska man just det - SKRATTA!

Ja, så väldigt illa gick det inte får någon av oss som var med.
Faktiskt riktigt bra!
Kicki var först ut med Sonia.

Taggade till max!

Sonia spårar jättefint.
MEN VAD GJORDE DU?
Sätta sig och kissa vi första apporten!
Avdrag så klart.
Men vad sjutton. Det var säkert en engångsföreteelse.
MUMSFILIBABBA!


Stefan var den ena som hade lagt spåren eftersom vi som förare nu för tiden inte får göra det själva.
Spåret är 300 m långt med två 90 gr vinklar och med tre föremål före första vinklen och ett mellan vinklarna och så en vid spåret slut.

Stefans hundar fick inte vara med och spåra. De tävlar i Elitklassen så detta är peanutes för dom.
Ser ni att det är två hundar i bilden?

Bengt hade lagt spår.
Här tillsammans med Kerstin som egentligen inte får tävla i appellklassen med sin tollare Maia. De är uppflyttade i "Lägre klass".

Bengt hade inga hundar med sig idag.
MEN HAND HADE KAFFE OCH BULLAR!
SÅÅ gott!
"Jämt det står i pressen
krig och nöd på varje rad.
Våld och förtryck det gör mig ledsen
Men kaffe och bullar gör mig glad" (Tage Danielsson)


Medan vi väntade på att Kicka och Sonia skulle spåra färdigt stod vi och pratade om bedömning och träning i största allmänhet. Ursula och tollaren Mille var ännu inte komna.

Kerstin berättade också om sin dotter och hennes tollare som är döv sedan födseln.
De får inte tävla!!!
 Eller det får dom men domaren ger dubbelkommando på varje moment trots att tösen endast använder tecken och inte ens mimar till sin hund.
 DÅLIGT!
 
Maia har svårt att tävla i "Lägre klass" där hon egentligen hör hemma eftersom hon har problem med ryggen och inte får krypa.
Men det går ju att strunta i de5t momentet och klars sig ändå.
 I SPÅRET ÄR KERSTIN OCH MAIA EN 10-POÄNGARE!
Full pott med andra ord.
 
Som nummer två skulle Ginnis och jag starta.
Vi lät Maia och Ginnis posera ihop medan vi väntade.
De gillar verkligen varandra.

Men varför sitta så lång ifrån varandra?
Kom närmare!

 KOM ÄNNU NÄRMARE!
SÖTNOSAR!
 
Ginnis älskar verkligen att spåra.
Han blir laddad så fort han ser spårselen ocvh linan.

SÅ VAR DET DÅ SÅ DAGS.
I reglerna står det att föraren väljer själv sättet för påsläppet.
MEN - detta hade jag tydligen feltolkat efterom jag fick lite avdrag för mitt påsläpp.
HAHA!
Jag var slarvig!
JAG??
Kan det vara möjligt.
OBS! Kolla inte med min man!
Hunde föresd i sele med MINST 10 meters avstånd mellan förare och hund.
HOPPSAN!
Där håller linan på 15 meter på att ta slut!
GINNIS HAR VERKLINGEN EN TURBOMOTOR INPROGRAMMERAD.
Jag var tvungen att vira linan om handen för att den inte skulle flyga iväg från mig.

Tack Kicki för handskarna jag fick av dig så att jag slipper bränna sönder händerna.
Jag måste träna att bromsa ivriga Ginnis.
MEN SPÅRA KAN HAN!
Han arbetar självständigt.
Däremot gäller det ju för mig att också hinna med.

För godkännande krävs att hunden finner minst två föremål, varav ett ska vara det sista.
Ginnis hittad alla tre.
Sedan kommer det svåra.
Hunden ska apportera eller påvisa apportföremålen.
MEN HUR FÅR MAN GINNIS ATT SLÄPPA?
Visserligen står det i regelboken att FÖREMÅLEN I APPELLKLASSEN SKA VARA VA BEARBETAT VIRKE.
 Jag är inte så säker på att det menas Ginnis sätt att bearbeta virket.

VARFÖR FÅR MAN INTE HA APPORTPINNAR I JÄRN? 
 Jag får ladda upp med massor av extrapinnar och hoppas på att Ginnis gillar bytesaffär.

 Poängavdrag såklart.
Vi får vara nöjda med en 9-poängare.
Och Ginnis och jag får väl sjunga så här i stället.
"Pinnar och flisor gör mig glad"
MUMSFILIBABBA! 
 
Medan vi vänta på att ursula och Mille skulle komma fick vi våra "domar" och dessutom tränade vi BUDFÖRING.
Och lite LINFÖRIGHET och PLATSLÄGGANDE.



Stefan passade på att ta ut sina hundar.

Och jag tränade PLATSLIGGANDE med Ginnis medan vi stod och pratade.

Så kom då Ursula och Mille.

På med selen.

Och iväg!

Hur det gick?
SUVERÄNT!
OCH URSULA SÄGER ATT DE INTE HINNER TRÄNA SÅ MYCKET.
Jag tränar mycket men inte blir det riktigt bra för det.
JAJA!
 JAG ÄR VÄL SLARVIG DÅ.



Själv ska jag med Ginnis på mentalbeskrivning i morgon.
Hoppas att jag inte kommer hem med ett nervvrak.
Han gillar inte spöken eller andra hotfulla, okända varelser.
Han skäller ut allt som kommer överraskande och inte vet jag hur han kommer att reagera på skott.
På söndag ska jag sedan skriva på lydnadsdelen vid en tävling i Elitklassen.
Det ska bli spännande.
OCH!
Jag gillar fortfarande kommentarer! 

#1 - - Kristina Kicki:

Vad roligt att du tar så många bilder och skriver så vansinnigt roliga komentare. Vad kul vi hade. Tack snälla rara du, många kramar från Kicki och Sonia

#2 - - Susanne:

Vad spännande med MH!!! Klart att du inte kommer hem med ett nervvrak. Rapport tack!

KRAM