VILKET GÄNG MED HUNDAR!
Ronneby i hjärtat av Blekinge blev invaderat av hundägare och hundar i söndags.
Det var "Träning med gänget" som skulle på stadspromenad.
Och det var inte vilken promenad som helst.
Inget slöande här inte!
Här gällde det att träna kontakt, samarbete och passager med andra hundar, gå snyggt och passivitet.
Det där med att gå snyggt gällde hundarna - tror jag.
Och så miljöträning förstås.
Och vilka miljöer sedan!
Ni ska få se.
Som vanligt var det Elisabeth som höll i trådarna.
Mötesplatsen var väl inte så grandios precis.
Nu menar jag såklart skylten i bakgrunden och inte Karin med Malte för dom är grandiosa.
Det var ett stort gäng som mötte upp kl. 10.00 på parkeringen till Maxi.
Det är ingen idé att berätta vad alla heter eller vad hundarna heter.
Ni som var med vet och ni som inte var med kommer säkert inte ihåg det i alla fall.
Det blir lite namn så småningom.
Förresten!
Ni ska få några namn redan nu.
Johan står längst till vänster med Judith.
Sedan är det en och samma familj.
Sanne med Alice, mamma Ursula med Mille, Tove med Bezzie och bakom står Oskar som är pojkvän.
Vi travade iväg till närmaste gräsplätt vid sidan om Stadshuset för att träna möten, sitt kvar, ligg kvar och annat.
Här sitter Mille och Ginnis.
Både lite okoncentrerade trots att dom brukar vara väldigt duktiga på att sitta kvar.
Johan med Judith och Britt-Marie med dotterns Zimba.
Gunilla/Barney och Sanne/Alice
Bengt/Nico, Johan/Texas, Jessica/Sheila
Liggande tränades av Bosse och Diesel.
Det var Diesel som skulle lägga sig.
Men Ginnis!
Du skulle ligga!
Ginnis har börjat sätta sig upp efter halva tiden trots att han har kunnat ligga hur länge som helst tidigare.
Kunskap är färskvara minsann!
I alla lägen - för vem som helst.
Även för en perro.
Såja!
Men vad håller du på med?
Här lite andra som försöker få hundarna att lyssna.
Det är sättande, liggande, möten med lugna hundar och passager av olika slag.
Kontakt!
Pernilla och Charlie
Kontakt var det.
Samarbete!
(Klicka)
Sedan bar det vidare på vår promenad.
Hopp upp på bänkarna.
Och så samling vid Stadshuset.
Ursula och Mille
Och resten av gänget.
En himla massa retrievrar av alla de slag, labbe, golden och mängder av tollare.
Passivitetsträning när EN hund åt gången skulle gå fint framför hundraden.
Men Agnes var väl inte så passiv.
Eller hur Lena?
Bengt och Nico
Gå fint!
Att gå slalom mellan flaggstängerna var nyttigt.
Halva gänget från vars ett håll och mötas i en saligt blandning både här och där.
Sedan var det dags att trava iväg in mot den gamla delen av sta´n.
Vilken underbar plats!
Och som ni ser fanns det inte bara en massa vackra växter utan ett café.
Där skulle stannat och fikat!
Men vi fortsatte vår promenad.
Och vi hittade till slut ett mycket bättre ställe att fika på.
Ni kommer att få se.
Vi fortsatte i stället uppför de branta trapporna vid Mor Oliviagården och längs med Ronnebyån.
Ni ser trapporna längst upp till vänster på bilden.
Här är det svårt för många hundar att gå.
Trapporna är öppna - och branta.
Eleganta Judith tog det försiktet med sina långa ben.
Ronnebyån forsar och brusar fantastiskt även om man inte ser allt på denna bild.
Väl uppe blev det paus för att ge hundarna lite vatten och vila.
Fast Ginnis är nästan aldrig intresserad av vatten när han är ute.
Möjligen efter ett spårande.
Men han står snällt och väntar medan jag fotograferar alla andra.
Maya var lite "låg" eftersom hon var skendräktig.
Hon var inte alls sig lik men det var Kerstin och Anders.
Sig lika alltså.
Eva passade på att prata i mobilen medan Geisha höll på att knuffa ner ryggsäcken i ån.
Klicka på!
Hazta med husse Kalle.
Bromöten var också en av aktiviteterna.
Fram och tillbaka på den trånga bron över Ronnebyån.
Vidare upp mot kyrkan för nya aktiviteter.
DÅ BÖRJADE DET REGNA!
OCH ROPEN SKALLADE!
Nu gällde det att hitta ett bra ställe att fika på.
Gärna under tak såklart.
Men vi behövde snabbt ta täckning under tak.
Det fick bli SEB-bankens markiser som var nerfällda.
Där trängdes vi ihop oss alla och hoppades på att det skulle sluta regna.
MEN ELEKTRONIKEN OCH AUTOMATIKEN VAR EMOT OSS.
MARKISERNA FÄLLDES UPP!
Vi fick snabbt rusa vidare till nästa hus (det vita till vänster) för där var det riktigt tak över trottoaren.
VILKET FANTASTISKT FIKASTÄLLEN VI HITTADE!
Mor Oliviagården!
Släng dig i väggen!
Gott gott i gottgott!
Trots allt.
Lilla Ginnis blir alltid lämnad åt sitt öde.
Barney vill gärna få en tugga av Gunilla.
Men vart tog familjens tredje tollare Bezzie vägen?
Vilken diskriminering!
HAHA!
Utsläng i regnet.
Visserligen är Bezzie döv sedan födseln men jag tror inte hon behöver någon handikapp-parkering.
En funktionsnedsättning blir ju bara handikappande om man inte får rätt hjälp.
Och Bezzie har en väldigt duktig matte som heter Tove.
Vilket team!
Dom är suveräna!
OCH SÅ ÄR JU BEZZIE SÅ SÖT!
Nu har jag inte flera bilder från denna härliga promenad.
Vi gjorde flera bra övningar innan vi var tillbaka vid utgångspunkten.
TRÖTTA
MEN VÄLDIGT NÖJDA.
Kul aktiviteter som vanligt! Spännande att läsa om den döva hunden som verkar klara sig väldigt bra ändå - härligt! Balder är också döv, men bara ibland... Kram söta Ginnis, vi ses snart!