Allmänt

HEMMA HOS SIXTEN ÄR EN BÄTTRE LEKPLATS

 
 

INTE VET JAG VAD GINNIS TYCKER

MEN FÅR JAG GISSA

SÅ ÄR DET ROLIGARE ATT LEKA I EN LÄGENHET

DÄR DET MESTA ÄR TILLÅTET

ÄN ATT LEKA PÅ EN JÄTTEFIN HUNDRASTPLATS.

 I lördags var det egentligen träning i agility på Brukshundsklubben

men eftersom maken och jag var bjudna till makens bror och särbo i Karlskrona fick vi lämna återbud till kursen.

 

Nu gjorde det kanske inte så mycket eftersom vi hade stämt träff på Karlskronas nyaste rastplats för hundar.

 

Där fanns nämligen en massa agilityredskap.

 
 Och där fanns också Sixten!
Sixten är svågerns dansk-svenska gårdshund. 

Men besöket började inte så bra.

 

Eller det gjorde det väl men min kamera behagade att lägga av. 

 

Alla fina bilder som jag tog på rastplatsen gick plötsligt inte att spara i kameran. 

Det var bara att ta fram mobilen och försöka få några bilder som dög någorlunda. 

 

Det blev kanske inte ens någorlunda bilder. 

 

Men i alla fall……

 

Det gick ändå att pinka in sitt revir på platsen. 

Där var massor av hundar av olika slag men inget gruffande.

 

Tunneln är alltid kul.

Men sedan undrar jag hur bra det är att låta hundarna leka bland agilityredskapen. 

 

Leka förresten det blev ett väldigt pinkande på hopphinder och slalompinnar.

 

Och alla huller om buller i en enda röra.

 

 Dessutom upptäckte jag både Sixten och Ginnis uppe på balansbommen,eller vad det nu heter, samtidigt!

 

Balansbommen, eller vad den nu heter, hade Ginnis aldrig fått vara på utan att jag har varit med vid sidan om.

 

Nu hann jag inte dit. 

Jonny (svågern), Ulla (hans särbo) och Ingmar (maken) stod mest och pratade med varandra.

 

Men ni som var väldigt uppmärksamma såg på bilden en make som var minst sagt uttråkad.

 

Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket eller vad man nu ska säga.
 

Inte vet jag vad han kunde mista.

 

Det kanske flög in sparvar i munnen i stället.

 Vad vet jag?
 

Jag var nämligen med runt på hela rastplatsen. 

 

Och pratade med många trevliga hundägare.

Det fanns det en del av denna stora rastplats där träd och buskar fanns kvar,
så Ginnis lyckade utföra sina behov där.
 
Bra!
 

Ni förstår säkert vad jag menar.

 
 Jag blev så stolt över Ginnis!
 
Inte för att han uträttade sina behov på rastplatsen, haha.
 
MEN!
 

Där var massor med hundar av varierande slag och inte ett ljud eller gruff mellan någon.

  

 

Dessutom kom Ginnis på inkallning direkt!

 

Ttrots att han var långt borta mes massor med hundar runt omkring sig. 

 

DUKTIGT GINNIS!

 

 
 Se´n kan vi också konstatera som så många gånger förut.
 

 GINNIS ÄR VÄLDIGT SOCIAL.

 

 Särskilt när det finns hundägare i närheten med godis i fickorna.

 

 Titta där bort.

 

Ett nytt par.

 

Dit måste man springa och kolla. 

Har ni godis?

 

Va`?

 

Är ni snåla? 

 

Får väl kolla med någon annan då.

 
 Ginnis var vänlig mot alla!
 

OCH HOPPADE UPP PÅ ALLA!

 

Matte skämdes!

 

Tur att andra hundar också hoppade.

 
Men inte fick jag något godis!
Hemma har jag börjat sno kattmaten för att livat upp menyn lite.
 Nej inte så´n kattmat!
 
 
Mycket bättre!
 
Fast jag blir dålig i magen av den så matte och husse flyttar snart ut ur huset.
 
 
Men vad gör man när dom snålar på hundmaten?
 
 
 ”Jag är en liten Ginnis-kavat som får så dåligt med mat
för dom jag bor hos, ja dom jag bor hos dom är så snåla.
Dom äter sill varenda dag och det vill jag inte ha.
Nej det är bättre jag mycket bättre med rökt skinka och glass!”
 

 

Jag får väl hitta på någon fin konst så jag får lite godis då.

Lite bänkbalansering kanske?

 

Jaså du Sixten!

Du måste härmas.

 

Nä, nu är vi trötta på den här rastplatsen.

 

 Vi åker hem till din husse, Sixten! 

 

Är din husse och min husse bröder?

Dom är inte särskilt lika.

 
Eller?

MEN NU KOM VI TILL EN RIKTIG LEKPLATS! 

Så mycket roliga leksaker!

 Som låter!
DET GILLAR JAG!

 

Fast matte blev vansinnig.

 

Men vem bryr sig?

 
Ja, det är klart.
 
Sixten tyckte att jag tog för många av hans bästa leksaker. 
 
Men man ska väl vara vänlig mot sina gäster?
 
 Ligga där och tigga
 när jag har så kul.
 
 
Men Sisten var smart!
Det gällde att visa sig väldigt vänlig och underlägsen.
 
 
Slängde sig på rygg!
 

Och sen norpade han leksaken mitt framför näsan på Ginnis som såg ut som en fågelholk i facet.
 
Men skam den som ger sig.
 
Det gick väl att ta tillbaka det man gärna ville ha.
 
Och sticka iväg.
 
Och gömma grejerna under kuddarna i soffan.
 
Så nu blev det inte bara leksakerna som lät utan Sixten gav också hals för fulla muggar.
 
Nå´n fason får det väl vara på galenskapen.
 
OK då!
 
Jag tar väl fram grejerna igen då.
 
Men du ska inte tro att du får dom så lätt igen.
 
 
Fast jag kan byta med dig.
 
Om du är snäll vill säga. 
 
Nu fick jag tillbaka min favoritgrej. 
 
Haha, du blev lurad själv denna gång.
 
Fast nu blev matte dum!
 
Hon plockade undan alla pipleksaker.
 
Hon ville inte höra dom när alla tvåbenta skulle äta.
 

För det hade kommit mer folk nu.
Husses mamma.
Och husses syster. 
 
Alla började äta världens godaste fisksoppa.
 

Till och med Sixten fick mat!
 
Fast inte fisksoppa förstås.
 
MEN TROR NI JAGF FICK NÅ´T???
 
NÄHÄ DÅ!
 
Ska jag svälta ihjäl?
 
Ät snabb nu så vi kan åka hem.
 
Kaffe och tårta också, puh!
 
Och Sixten tror att det ska trilla ner något på golvet.
 
Jonny!
 
Säg till din bror att vi ska åka hem nu!
 
 
Så jag åtminstone kan sno lite kattmat när vi kommer hem till dom där snåla som jag bor hos.