ETT AVSKED - MEN MÅNGA POSITIVA MÖTEN

 
 
DET ÄR MYCKET SORGLIGT SOM HAR HÄNT MEN OCKSÅ POSITIVA HÄNDELSER.
 
Min mamma har ramlat och skadat sig ordentligt.
Jag och mina syskon har avlöst varandra på sjukhuset.
 
För ett par veckor sedan fick så mamma komma hem till sitt eget boende.
Jag var med när mamma skulle köras hem från sjukhuset och var orolig för att det skulle bli svårt.
Men väl hemma piggnade mamma till och blev lite, lite bättre.
Vänster axel är stagad så armen är obrukbar tyvärr.

Mamma kändes ändå så pigg så att min syster och jag vågade åka till Stockholm.
 
Det var också mammas önskan  att vi skulle delta vid moster Astrids begravning.
 
Det var det sorgliga avskedet!
 
Astrid var den av mammas syskon som vi har haft mest kontakt med
och som hela tiden talat med mamma varje vecka i telefon.

 
Vi bodde hos min systerdotter och hennes familj på Ekerö.
Vi kom en torsdag och vi drack vin!
Ni vet väl att jag bara dricker vin på fredagar och lördagar.
Men som sagt!
Det är svårt att hålla kolla på veckodagarna när man är pensionär.
 
Maria och Anders
 
Alla tre barnen kom hem trots att de två äldsta har flyttat till egna boenden.
Det var positiva möten.

Yngste sonen höll till nere i källaren tillsammans med en kompis för att spela in musik.
Familjen är som de flesta i min släkt musiker av olika slag.

På fredagen tog Birgitta och jag bussen in till Stockholm och promenerade till Hedvig Eleonora kyrka.
 
Ett fint och stämningsfyllt avsked av fina Astrid.
 
Vi avslutade dagen med kusinträff.
 
Vi träffas sällan men det är verkligen positiva möten.
 
Där var Astrids söner med familjer
 
Roger var grillmästare.
Han har fruns förkläde på sig.

 Och där var kusinen från Västervik med man och så syrran och jag.
 
Så trevligt vi hade det!
Nästa träff får bli i Västervik där våra föräldrar (och min syster och jag) är födda.
 
Väl tillbaka i Kalmar hann jag med ännu ett besök hos mamma för att berätta vad vi varit med om.