TRE DAGAR MITT I OKTOBER - TILL MINNE

 
VISST ÄR DET VÄLDIGT SORGLIGT ATT FÖRLORA SIN MAMMA!
 
ÄVEN OM HON HANN BLI DRYGA 100 ÅR

OCH JAG SJÄLV ÄR PENSIONÄR FÖR LÄNGE SEDAN.

Tidigt i tisdags morse (15 oktober) var vi fyra syskon på lasarettet och tog farväl av en mycket älskad mamma.
Trots att hon var så gammal och hade trillat i mitten av september
så repade hon sig på ett fantastiskt sätt när hon kom tillbaka till sitt eget boende 22 september.
När jag,
min dotter
och dotterdotter var på besök i början av oktober var hon trött men riktigt pigg.
När jag åkte därifrån satt mamma och läste Året Runt.
 
När hon senare också fick bort "mitellan" så kunde hon återigen gå med rollator.
 
Lördagen den 12 oktober travade hon piggt mellan säng och stol.
Natten till söndagen blev hon akut sjuk och sedan tog det två dagar så var hon borta.
 
Alla barn och barnbarn hann ta farväl av henne på sjukhuset på olika sätt.
 
Maria höll kontakt via telefonen eftersom hon bor i Stockholm. Men hon var med på 100-årsdagen.
 
Vi är glada att mamma inte behövde lida länge.
 
Min bror som varit hos mamma varenda dag under många år kommer naturligtvis uppleva en stor förändring och saknad på ett alldeles speciellt sätt.

Stefan och jag tog en lång promenad på Stensö med Ginnis efter det sista besöket hos mamma.
 
Himlen var full med dimma och dagg när vi gick där och mindes.
 
"Himlen så oskyldig grå
som tårar när barnen är små.
Fast regndroppar faller som tårarna gör
rår inte stjärnorna för"
 
 
Ginnis skuttade glatt iväg precis som vanligt.
 
Så härligt!

På eftermiddagen träffades vi fyra syskon för att påbörja tömningen av mammas lägenhet.
Eftersom två av oss inte bor i Kalmar ville vi få det färdigt så fort som möjligt.
 
Mitt barnbarn Mimmi har precis köpt hus tillsammans med sin sambo och var de glada att kunna få lite möbler.
 
Så härligt att mammas möbler kommer till nytta.
 
Bokhylla
Sekretär
Soffbord

MEN STOPP DÄR!
SNO INTE MIN LIGGPLATS!
Lugn Ginnis!
 
Matte tar fåtöljerna med hem.
 
Men hakan får du vila på något annat.
 
Eller åka hem till Mimmi och John.

Och sängen stannar där den är så det så!

Eftersom mamma flyttade till det särskilda boendet för tre år sedan så var det mesta redan fördelat eller bortskänkt.
 
Minnessaker till oss alla och lite annat smått och gott fördelades.
 
På kvällen satt Stefan och jag och drack vin hemma hos honom
med mammas duk, ljuslykta och blomkruka på bordet.
 
Sakerna har hamnat på rätt ställe.
Precis som lamporna och blommorna.
Passar perfekt hos min bror.

När jag åkte hem i torsdags var lägenheten städat, begravningen planerad och allt annat fixat.
 
Nu ska vi se till att mamma får en fin minnesstund med mycket blommor och sång och musik som det anstår en trädgårdsmästarfamilj där alla också musicerar.
 
Nu hoppas jag att hon får träffa pappa trädgårdsmästaren.
Här är dom drygt 50 år. 
Bilden är sammansatt av Magdalena. 
Vi ska minnas alla fina stunder med glädja!

Mamma 99 år
med Maja
med god mat och vin
utflykter
och härliga samtal.

Men nu får nya röster ta vid!
 
…ska nya röster sjunga

Text och musik: Mikael Wiehe, 1988

1. En enda sak är säker och det är livets gång; att allting vänder åter att allting börjar om

Och fastän våra röster ska mattas och förstummas ska nya röster sjunga ska nya röster sjunga

 

2. När vi har blivit gamla och vårt hår har blivit grått när livet börjar mörkna och dagarna har gått

när våra kroppar kroknar och våra steg blir tunga ska nya röster sjunga ska nya röster sjunga

 

B-tema Sångerna om frihet om rättvisa och fred

sångerna om folket som aldrig kan slås ned

sångerna om kärlek som aldrig kan förstummas

ska nya röster sjunga ska nya röster sjunga

 

3. Och du och jag ska sitta vid fönstret i vårt hus och ta varandras händer i vårens klara ljus

Och utanför på gatan där vindarna är ljumma ska nya röster sjunga ska nya röster sjunga

 

B-tema Sångerna om frihet…

 

4. Så segrar inte döden fast åren har sin gång

Så stannar inte tiden Den börjar bara om

För sångerna om livet som aldrig kan förstummas ska nya röster sjunga ska nya röster sjunga

Ja, sångerna om livet som aldrig kan förstummas ska nya röster sjunga ska nya röster sjunga.

ÄLSKAD OCH SAKNAD! 

#1 - - Ann-Christine Tofft:

Så fint du skriver och vilken underbar sång med Mikael Wiehe.Sitter och läser och lyssnar och tårarna trillar ner för mina kinder. Din fina lilla mamma, så underbart att få vara så pigg ända in i det sista. Ni verkar ha haft väldigt fin relation. Och sedan ser jag lilla glada Ginnis på bilderna. Det är skönt att ha en hund i sorgearbetet. Det hjälper. Ta nu hand om dig och så hoppas jag att vi ses snart. Kram från Ann-Christine (Peter hälsar.)

#2 - - Heléne :

Beklagar sorgen! Tror att det finns något väldigt fint efter detta!
Kram Heléne Ceasar o Cocos