DET FINNS MYCKET ATT FIRA
SÅ MYCKET ATT FIRA!
SÅ MYCKET ATT GÖRA!
Jaså,
Det syns att syster är trädgårdsmästardotter.
Jaså,
ni tycker inte det är något att fira att skogen och för den delen även trädgården myllrar av mygg stora som helikoptrar?
Men det gör i alla fall att man har mycket att göra.
Med att slå ihjäl dom alltså.
Men det är mycket att fira att det har gått så bra för Ginnis på Viltspårskursen.
I början av juni var det sista gången för kursen.
Men vi är anmälda till ett anlagsspår.
Och till hösten fortsätter vi förhoppningsvis med kurs.
Ännu bättre har det gått för Linda och Steffie som har klarat championatet.
Jättegrattis!
Några är också på god väg att klara ett championat.
Men en sak är säker!
Nästa kurs ska jag inte lägga några spår till någon.
Hur det ska gå till.
Eller får jag börja en kurs med bara spårläggning.
Ni ska få veta varför om en stund.
Sista kvällen lade jag och Eva två spå till herrarna i gruppen.
Det skulle vara långa spår med bloduppehåll och många vinkar.
Jag vald väg med rådjurskanken släpande efter mig och Eva kom efter och duttade blod.
Sedan var det bara att sätta igång och spåra med sin egen hund.
Ett bra spår som Christer och Bertil hade lagt.
Ginnis snurrade runt en stund men hittade rätt själv så småningom.
Eva och Christer följdes åt i sina spår.
Bosse är spårkung.
Sedan skulle Bertil och Tosca spåra i ett av de två spåren som jag hade gått.
Då gick det åt skogen.
Tosca spårade rätt men jag hittade inte snitslarna och lurade Bertil så till den milda grad.
MAN SKA LITA PÅ SIN HUND OCH INTE PÅ DEN STOLLA SOM LAGT SPÅRET!
Tosca löste problemet i alla fall!
Kurs alltså i att lägga spår.
Det kommer inte att bli en rolig kurs.
Jag har ju dessutom inget lokalsinne.
Vet i sjutton om Mattias vill ha mig med.
Men jag fick i alla fall vara med och äta smörgåstårta som han bjöd på.
Bra kursledare den där Mattias!
Eftersom det var så mycket mygg
satt vi inne i Bertil och Gunn kök och fikade.
Det är dom som äger skogen vi spårade i.
Det är dom som äger skogen vi spårade i.
TACK FÖR EN BRA KURS!
Även om jag inte lärde mig att lägga spår, haha.
TACK FÖR SMÖRGÅSTÅRTA OCH FIKABRÖD!
Det är väl värt att fira om något att få avsluta en kurs på detta sätt. 
DAGS FÖR NÄSTA FIRANDE.
För visst måste jag fira Maja som sjön så fin när KulturKul hade föreställning.
Heja Maja!
Och så födelsedagar i parti och minut.
Och så födelsedagar i parti och minut.
Först var det barnbarnet Emil som fyllde 18 år.
Det var väl värt att fira tycker jag.
Men NEJ!
Emil hade annat för sig än att umgås med släkten så firandet får bli under sommarlovet i stället.
Men dagen efter var det lillebrors födelsedag.
Syster och svåger gatulerar.
5 juni visade upp en strålande sommardag och vi satt ute och fikade.
Och i vår släkt går munnen i ett.
Jag hade bakat både bullar och tårta som passade till diabetiker.
Försvinnande gott.
Det syns att syster är trädgårdsmästardotter.
Klematis
Ja, det är ju jag också förstås.
Ja, det är ju jag också förstås.
En av mina favoriter är pionerna som blommar i min trädgård just nu.
DET ÄR VÄL NÅ´T ATT FIRA!
Nationaldagen firar vi i stället svärmors födelsedag.
Detta år var det 93.
Strålande solsken även denna dag.
Upp med parasollet ni Ingmar så vi får lite skugga.
Så slipper gästerna sitta och kisa med solen i ögonen.
Ginnis följde med Emil och Andreas och badade.
UTAN MIG!
Fast det satt långt inne.
När de var på väg tillbaka upptäckte Ginnis mig och fick väldigt bråttom.
Det är väl värt att fira att Ginnis gillar sin matte?
Det är väl värt att fira att Ginnis gillar sin matte?
Men nu får Ginnis klara sig utan matte några dagar.
Nu sticker jag på äventyr utan honom.
Och när jag kommer hem är det dags att fira MIN födelsedag.
Om nu det skulle vara något att fira.
Kul läsning som vanligt! Hoppas du får en fin födelsedag Margareta!!!
Kram från Hörvik!