SÅ FÖRVÅNAD JAG BLEV PÅ TAZZOS AKTIVITETSKURS MED SKOGSSPÅR

TAZZOS KURS I OLIKA AKTIVITETER KUNDE VÄL INTE BÖRJA SÄMRE. 
SKITVÄDER!
Dessutom skulle vi denna gång prova att spåra i skogen.
Det har Tazzo visat att han inte är ett dugg intresserad av.
Jag tog med mig Ginnis också så jag kunde gå en promenad med hundarna i Långasjönäs före kursen.
Det blev två mycket våta hundar.
Skit också!
Inte kul alls alltså.
MED DET BLEV KUL! 
 Det kan väl inte bli annat när man möter trevliga människor och hundar.
Och har en kursledare som heter Elisabeth som tyvärr inte fastnade på bild.
Såg ni inga hundar?
Märkligt!
Inte här heller?
Nej såklart kan inte hundarna vara med när vi ska ut och lägga spår.
Genomgång först såklart.
Såg ni att vi började lätta på regnkläderna?
Kanske inte för att det slutade regna men det var så varmt så det var som att bära ett våtvarmt omslag.
Och regnet hade faktiskt minskar i intensitet.
 
Skönt!
Ut och lägga spår alltså.
Jag ville lägga ett godisspår till Tazzo för att lyckas men Elisabeth ville att jag skulle låta bli.
Och dessutom var det inte jag som lade Tazzos spår.
Det gjorde Tony.
Bara ett rakt spår precis som för de flesta andra.
Jag lade dock ett längre spår på några 100 meter med fyra vinklar till Tonys pyreneiska vallhund.
Han hade gått spårkurs tidigare nämligen.
 Vi andra nöjde oss alltså med raka spår och lite kortare.
Stora hundar men mest små hundar var med. 
Någon lurvigare än de andra. 
Medan vi vänta på att spåren skulle "ligga till sig" blev det träning i sittande, sitt kvar.
Och olika kontaktövningar och passeringar. 
 
 
 Sedan var det dags för att spåra.
Lite vatten till hundarna först såklart. 
Och så på med selar och spårlinor.
Och det slutade regna!
 Jag följde med Tony ut för att kolla hur det gick för hans hund i spåret.
Det var väldigt fuktig luft och alldeles vindstilla.
Och jag hade inte varit snäll när jag lade spåret.
Genom buskage, över ris och uppför bergknallar.
Det var inte lätt spår med många vinklar och Tony var inte riktigt nöjd med sin hunds spårande.
Det brukar gå mycket bättre.
Även om hunden snurrade runt lite grann och hamnade lite vid sidan om spåret ibland så fann han till slut rätt och hittade godisburken vid spårets slut.
Bra gjort med så mycket störning som det varit under dagen!
Så var det då dags för Tazzo att spåra.
Hur det gick?
Han spårade alldeles utmärkt!
Så glad jag blev!
Han hade fattat galoppen!
Så fick Ginnis också chansen att spåra trots att det inte alls var hans kurs.
Han fick spåra i det spåret som jag hade lagt.
Alltså drygt 300 meter och tre vinklar.
Trots att vi hade gått spåret tidigare Tony, hans hund och jag och valsat runt lite här och där så var det inga problem för denna suveräna spårhund!
Snabbt och rätt!
Utan tveksamheter!
Värre var det då med hans matte!
Som tappade Ginnis koppel under spårandet.
Men Ginnis är ju duktig på uppletande så det var bara att släppa honom och beordra honom.
SÖK!
Och han hittade!
Ja, inte kopplet utan en tennisboll.
Kopplet hittade jag själv som tur var.
Men jag var också en väldigt nöjd matte till TVÅ duktiga spårhundar!
Tazzo också.
 Haha!
Så avslutade vi kursen med fika och genomgång. 
Och sedan hem igen.
DAGENS ROS SKICKAR JAG TILL ELISABETH FÖR ETT HÄRLIGT KURSTILLFÄLLE!