VAD HJÄLPER DET ATT MAN MÅR DÅLIGT

 
Det spelar ingen roll att man mår dåligt.
Hundarna måste ut i alla fall.
De senaste dagarna har jag missat utställningsträning med Tazzo, lydnad i appellen med Ginnis, promenad med pensionärsvännerna med båda hundarna och rallylydnad med Tazzo.
 
Men ut måste dom trots allt så länge som jag kan stå på benen.
Och det kan jag fortfarande.
Men man kan göra det på ett lite enklare sätt i alla fall.
 
Promenader i sakta mak med stopp!
Har man tur kan man också släppa hundarna lösa.
Ja, ja!
Jag vet att det är mars månad och att Sternö är ett naturreservat.
Så då får väl kopplen vara kvar på då.
Det går ju att fotografera hundarna i alla fall.
Att det sedan blir knäppa bilder där det ser ut att vattnet kommer att rinna ut i vänstra hörnet är en annan sak.
Man kan inte tänka på allt när man mår dåligt.
Det blir som det blir.
Vad jag ändå hade tänkt på var att jag skulle slippa klättra i berg eller vandra i träsk eller forcera en djungel av vegetation.
MODELLEN ÄR TILLGÄNGLIGHETSSLINGOR.
Dom är gjorda för att kunna vara tillgängliga även för rullstolsburna, barnvagnar osv.
Och för slöa hundägare.
Därför finns det bänkar utsatta lite här och där.
OK då!
Dom är kanske inte ditsatta för att hundarna skulle ha någonstans att sitta.
Men jag fick plats också.
Och eftersom jag har hört att det är löjligt med selfies och att det är tecken på dåligt självförtroende och dålig självkänsla så har ni mej här.
JAG VILL HA LITE UPPMUNTRA OCH GLAD TILLROP SÅ JAG VET ATT JAG ÄR DUKTIG!
Hahaha!
Kul att vara med på bild.
Och inte ser jag så himla sjuk ut heller.
Eller ser jag sjuk ut alltid.
Fast ni ser ju inte min hals.
I alla fall är det skönt att kunna vila lite då och då.
Inte vet jag om hundarna tycker det men de får hänga med i alla fall.
Men vad sjutton!
Inte en människa och inga djur syns till så då släpper jag hundarna lite.
Ni som är mina vänner på fb har sett att jag tränade lite inkallning på hundarna.
Perfekt träning för då kan jag stå stilla.
Ni har kanske också sett att Tazzo försökte gräva ner pinnen han har i munnen.
Jag tror han kom halvvägs till Kina.
Sedan måste jag erkänna att jag hade fel! 
Det bär mig emot men så är det.
Där fanns djur! 
 Tazzo var den som upptäckte svanen.
Visserligen utspridd på ett större område men ni som vet att Tazzo äter ALLT förstår att jag snabbt kopplade honom igen.
Det blev vila och fotografering igen i stället.
Lugn bara lugn!
Det är en annan bänk den här gången. 
Men en selfie måste jag visa.
Bara på pin chi (eller hur sjutton man stavar det).
Jag har ont i halsen!
Ja, jag ska sluta gnälla.
Jag känner mig redan piggare.
Och så släppte jag hundarna ett tag till.
TYVÄRR!
Jag är inte säker på att det är en hund av rasen Perro de Agua Español jag har.
Jag vet att det betyder vattenhund.
Men detta är väl knappast vatten!
Skulle jag sluta att gnälla?
Jag har ångrat mig!
 
Ett bad brukar hjälpa.
 
#1 - - Katarina:

Nej men Margareta... Krya på dig goa du, såhär kan du inte ha det ju. Stackare! Men du är jätteduktig som tar ut hundarna till Sternö fasten du är sjuk. Hoppas friskluften gjorde dig lite gott iallafall... Fick du ren lortgrisen sen???