ÄNTLIGEN!

 
 
NU ÄR ALLA MINA ÖNSKNINGAR UPPFYLLDA!
 
Jag har haft TVÅ väldigt viktiga önskningar i mitt liv.
 
Det ena var att få sjunga på en skolavslutning ännu en gång efter fiaskot i första klass.
 
Om du inte kommer ihåg vad som hände så kan jag tala om att jag gjorde egentligen succé,
när jag sjöng som sjuåring ensam på skolavslutningen.
 
En blyg liten Margareta sjöng - och alla log och verkade nöjda.
 
Men det var mindre för sången.
 
Det för mer för att jag stoppat ner klänningen i underbyxorna (det hette så på den tiden)
och visade hela ändalykten.
 
KATASTROF!
 
Men jag tog chansen att sjunga när jag som rektor höll tal för gymnasieelever.
 
Och dom var ju väldigt artiga..........
 
Därefter har det funnits ännu en önskan som alltså uppfylldes igår.
 
ATT VARA LUCIA!
 
NU ÄR JAG VÄLDIGT NÖJD.
 
Visserligen är det inte Luciatider just nu.
 
Men i alla fall.
 
Vem som tog bilden?
 
Det gjorde Maggan som är Avves matte.
Igår eftermiddag var maken och jag bjudna till Maggan och Ojan för hundpromenad och efterföljande kvällsmat.
 
OCH VIKEN KVÄLLSMAT!
 
Hemma hade det väl blivit te och smörgås på sin höjd.
Eller något liknande.
 
Men i Dragsnäs där blev det trerättersmeny.
 
Maggan är helt suverän på att fixa god mat.

Släng dig i väggen Ingmar!
 
Där ligger du i lä.
 
Eller i alla fall ligger du och latar dig när Maggan fixade och donade i köket.

Ojan höll Ingmar sällskap när vi damer gick en långpromenad.
Utrustade med pannlampor.
 
Så trevligt det var.  
Vacker dukat bord och som sagt underbart god mat.

Vattenflaskan var min.
De övriga drack något annat.
Vet i sjutton vad det var?
Men det verkade gott.

Här ser ni också vad som gjorde mig till Lucia.

Och gav oss ett gott skratt.

NU BLEV JAG UTSKRATTAD IGEN!

INGEN RIKTIG SUCCE DENNA GÅNG HELLER........
 
Hur ska jag klara det?
 
Det var väl djävulen också!
 
 
Men lite gloriaglans fick jag i alla fall om jag får säga det själv. 

Jag fick trösta mig med att hundar ville vara hos mig.

Om det inte fanns några andra alternativ förstås.

Det är tydligen något speciellt med karlar.
Jag förstår inte vad det kan vara.
 
Det är skönt i alla fall att Avve blev lite sotis och lade sig hos mig.
 
SEGER!
 
Ginnis bestämde sig för att dela soffa med husse.
 
Men husse såg det knappast.
 
Han bara babblade på. 

Hur som helst hade vi en väldigt trevlig kväll.
 
Innan vi åkte hem igen drack vi kaffe -  med diskuterade te.
 
Dom andra drack något annat också vad det nu var.
 
Jag ägnade mig mer åt Ginnis.
OJ DÅ!
 
JAG MENAR SÅKLART MIN HUND!
 
 OCH AVVE FÖRSTÅS!
 
OM DOM INTE HITTAR NÅGON ANNAN.......
 
#1 - - Susanne:

Där ser du, det är inte bara jag som varit Lucia :)

#2 - - Katarina:

Tänk vilka härliga kompisar man får genom hund-kontakterna!!! Jag har ju jättebra kontakt med Carina som har Balders pappa Zalle, man kan faktiskt säga att vi blivit väninnor på riktigt!Ännu en underbar fördel med att ha hund!!!!!!!
Kram

#3 - - Maggan och Avve:

Vad mysigt vi hade det:) vi får göra om det snart! Men då får vi byta roller, du tar vinflaskan och vi tar vattenflaskan:) eller får ni sover över, vi har ju plats:) vi syns om ett par helger igen:) kram till dess😃