71 ÄR VÄL INGET ATT FIRA?
Ja,ja!
Att fylla 71 år är inte mycket att fira.
Fast att inte kunna fira 71 år hade varit värre.
Så då firade vi väl 71 år då.
Alltså min födelsedag.
Jag hade tänkt att låta födelsedagen segla förbi utan att det hände något särskilt.
Men det blev annorlunda.
Jag fick telefonsamtal, sms och massor med hälsningar från facebookvänner.
Det gladde mig verkligen.
Och som grädde på moset så kom sonen, svärdottern, två barnbarn och ett barnbarnsbarn.
Det var verkligen härligt!
Ja, maken var förstås också med.
Och hundarna såklart.
Tazzo ville definitivt vara med när vi fikade.
Denna sociala knähund gillar sin matte.
Så fick jag chansen att överlämna presenterna till Ludvig som jag hade glömt hemma när vi åkte hans namnkalas några dagar tidigare.
Fast jag tror att Ludvig gillade papper och snöre bäst.
Hjälpsam är han i alla fall.
Vad var det då i paketen?
Aha ett halsband med månadstecknet och ett album för foton.
Jaha!
Men Ludvig gillade mer godsaker på tub.
Det blev lite mys på gräsmattan också.
Ginnis är som ni vet också väldigt supersocial och älskar alla.
Stora som små.
Och att vara i händelsernas centrum.
Vad gör du gammelfarmor?
Kan du inte sluta snart med den där svarta manicken?
Det är mycket roligare att mysa med Ginnis.
Hampus överföll sin far.
Bara på skoj såklart.
Undrar vem som är starkast?
Det går inte att komma ifrån att en 9-månaders liten klimp vinner på sin charm.
Vi tog en tur till Lindenborgssjön som ligger ett stenkast hemifrån och väldigt nära havet.
Hundarna fick stanna hemma av förklarliga skäl.
Bergknallarna stupar rakt ner och jag hade ingen lust att hoppa i för att dra upp Tazzo.
Sjön blir djup direkt och sonen dyker i.
Hampus är ingen badkruka precis.
Det var nog 18 grader i vattnet.
Jag kollade aldrig.
Men det gjorde Hanna.
Det luktar fisk, sade Hanna och rynkade på näsan.
Det är därför jag föredrar att bada i havet vid bryggan.
Där luktar inte fisk utan mög!
Vilken underbart härlig dag med mina kära.
Och dessutom sken solen och det var lagom varmt och gott.
TACK FÖR DEN SUPTERFINA AMPELN!
Den hänger i bigarråträdet och syns både inifrån och från kökstrappan och stora delar av trädgården.
Jag njuter!
Men nog är det väl härligare att fira barnbarnsbarnet som börjar närma sig året.
DET är mycket mer att fira!
Men än hänger tanten med ganska skapligt....... 
Tyvärr fanns inte min mamma med.
Det var andra födelsedagen jag firade utan henne.
Hon skulle blivit 102 år på vår gemensamma födelsedag.
Vilka finingar som kom på din födelsedag - och vilken underbar ampel! Förstår att du njuter!!! Vi ses snart!