UTAN SLÄKT OCH VÄNNER VORE LIVET TORFTIGT
SYSKON, BARN, BARNBARN, BARNBARNSBARN, BARNDOMSVÄNNER, NYA VÄNNER!
Vilken lycka det är att möta alla vänner och där räknar jag såklart in hela släkten!
Det har varit en hel del möten den senaste tiden.
Tänk bara så många härliga människor man möter genom hundarna.
Nu kan jag inte nämna alla utan tar ett axplock från den allra senaste tiden.
Först kom Katarina hit för att hämta en hundbur.
Hoppas du kommer snart igen vännen!
Trots att du flyger och far mellan Spanien och Hörvik.
Du får gärna låna mina hundar!
Därefter blev det en tur till syskonen som bor i Kalmar.
Först hem till min bror.
Först hem till min bror.
Snacka om att Ginnis gillade det.
Tazzo försökte också hoppa upp i Stefans knä men fick inte plats.
Tazzo blev lite sur.
TEfter en härlig promenad med hundarna bjöd syster på lunch.
Mums vad gott!
Ni vet väl att man ska ta groupie selfie nu för tiden?
Efter lunchen stack vi och hejade på syrrans man som bor alldeles i närheten på ett jättefint särskilt boende.
Sedan hann vi en runda till kyrkogården innan vi fortsatte till Hagby där sonen, svärdottern och deras son (mitt barnbarn såklart) bor.
Döttrarna är ju vuxna och utflugna.
I Hagby blev vi bjudna på middag!
På tal om Hagby och son och svärdotter så kan jag inte låta bli att visa en bild på deras barnbarn.
Alltså mitt barnbarnsbarn.
Alltså mitt barnbarnsbarn.
Jag tog inga bilder i Hagby.
Men snacka om vänskap!
Och vi fick göra som Ludvig.
Alltså lägga oss och sova.
Alltså lägga oss och sova.
Dagen tog slut fort.
Men så många vi hann och träffa på en dag!
Dagen därpå fortsatte Stefan, hundarna och jag över bron till Öland.
Barndomskamrater är värdefulla!
Men den som mötte oss först var Hugo.
Han vet vad jag har i fickan.
Inte alls "fyra hål" om någon trodde det.
Fullt med godis.
Men inne i huset hittade vi något helt bedårande.
Hon var inte färdigvaccinerad så hundarna fick stanna i trädgården.
Den lilla valpen ägs av Britts och Inges son.
Men Britt, Stefan och jag gick snabbt ut på promenad med de fyra stora hundarna.
Alice kollade om Tazzo var något att leka med.
Det var det så dessa två sprang som galningar.
Men vi tvåbenta njöt av de första blåsipporna.
Lite fika innan jag skulle åka hem till Blekinge igen.
Fast vi människor hölls oss till det som fanns att äta ovanpå bordet.
När jag ändå var i farten så åkte jag och hälsade på dottern i Växjö också.
Vi gick en lååång promenad i mina "gamla kvarter" - Fyllerydskogen.
Jag kan tala om att vi var ganska trötta när vi kom tillbaka hem till Magda för att äta middag.
Vi är kanske inte lika flitiga att springa omkring som dessa små krabater som hade vaknat till liv efter vintern.
Men å andra sidan har vi hållit igång under vintern också medan myrorna tagit det lugnt.
Både Magdalena och jag tyckte dom var värda ett foto.
Men det kommer Susanne att fixa så jag slipper bekymra mig.
Hundarna fick sitta och vänta.
Hemma igen träffade jag mina nyaste vänner.
Promenadvännerna i PRO.
Promenadvännerna i PRO.
Vi går såkart också men när solen skiner som härligast måste man njuta och fika.
Det är viktigt.
Hundarna trivdes också i solen.
Det verkade så i alla fall.
Jag har förresten andra som blivit mina vänner och särskilt då Elin som jag träffat flera gånger.
Hon tränar oss för utställning.
Elin är superduktig och alldeles väldigt trevlig.
Senaste gången var vi i ett ridhus utanför Nättraby.
Vi är inte så många åt gången och de som var med denna gång träffade jag för allra första gången.
Det är inte lätt att få Tazzo att sköta sig, som om han vore på utställning, i ett ridhus.
Han försökte i stället äta upp underredet.
Han lyckas ganska bra.
Vilken tur att du finns Susanne.
Annars hade jag ju inte haft hundarna.
Hahaha!
Du underbara vän!
Och sedan kom Maggan, Ojan och Avve på besök!
Jag vet inte om Ginnis blev gladast för Maggan eller för Avve.
Jag vet inte om Ginnis blev gladast för Maggan eller för Avve.
Jag tror det är Maggan som vinner.
Tazzo gillar alla lika mycket men måste såklart hänga med de andra hundarna så att han inte blir bortglömd.
Tyvärr fastnade Ojan bara med byxbenet på bild.
Men Avve blev lite sotis när matte ägnade sig åt Tazzo.
Men Avve blev lite sotis när matte ägnade sig åt Tazzo.
VISST ÄR LIVET HÄRLIGT!
Igår träffade vi Maggan och Avve igen när vi var på kurs i lydnadsträning.
Hundarna fick springa och leka med varandra efteråt men jag tog inte en enda bild.
Dessutom var Ginnis och jag på appellkursen före lydnadsträningen.
Ingen bild då heller.
Det är inte inbjudande att fota när det regnar och snöar och blåser om vart annat.
Ginnis skötte sig i alla fall bra.
Lydnadsträningen var mindre bra.
Men vi fortsätter i morgon med lydnad på appellkursen.
I detta härlig gäng som jag redan har visat!
Tack alla släktingar och vänner för att ni finns!Tazzo och Ginnis hälsar också.
De är också vänner.
Ibland!
TACK för att jag får vara med bland alla dina fina vänner! Kommer gärna och lånar en hund eller två. Kram till er alla i Vettekulla!