TACK OCH ADJÖ CASA FERRYLAND

  •  Så var det då dags för hemfärd.
Det har varit en underbar tid i Bergen hemma hos Irene och Jonny.
Så många fina utflykter och härliga dagar på casa Ferryland.
Så många fina samtal både med Jonny och Irene.
Jag kommer att minnas denna underbara vecka länge, länge.
Ja, säkert hela livet.
Innan jag tog mitt pick och pack och gav mig till flygplatsen passade jag på att fotografera perrosarna.
Lilla Lycke!
Busflickan! 
Carmen den försiktiga tösen som jag tror gillade Tazzo skarpt.
De hade så kul när vi promenerade vid Slottet.
Och så Candela som verkligen är Jonnys hund.
Hon följde honom ja, gissa hur!
Som en trogen hund såklart.
Ja, ja!
Hon har konkurrens.
Och så dessa tokiga och pinngalna hundar från De Aronagua.
Ja, Lycke var också glad i att springa vid pinnkastning.
I vanlig ordning snodde Candela pinnen för Tazzo varenda gång.
Tazzo snabbast på men Candela tog över.
 Ibland var det tur att det fanns två pinnar.
Carmen höll sig på lite avstånd och ville gärna vara hos Jonny.
 Men då och då fanns hon med i leken.
Vilka härliga ytor att springa på för hundarna!
Och vackert väder var det dessutom.
 Detta fantastiska ställe!
Ni minns väl?
Jag hade gärna bott såhär.
Bara jag hade sluppit att rasta mina hundar uppför fjället.
Eller jag hade kanske skaffat mig en superbra kondition.
Eller brutit benen av mig.
Badtunnan skulle jag gärna använda igen.
Jonny och hundarna var verkligen i lektagen 
Men till slut var det i alla fall dags att ta sig till flygplatsen.
Irene skjutsade mig dit.
I GOD TID!
Så god tid så att vi inte fick checka in Tazzo när vi kom.
Och tur var väl det.
Irene och jag fick i alla fall ännu en stund till samtal.
Och lite annat tidsfördriv.
Hmmmm
Planet skulle gå 20.10.
Men redan innan jag lämnade av Tazzo i buren fick vi veta att planets avgång ändrats till 20.20.
MEN!
"Om du inte har checkat in ber vi dig att checka in enl. ordinare avgång"
SAS skickar SMS-meddelanden.
Och det är ju bra.
Det var bara att krama om Irene och tacka för mig och gå igenon säkerhetskontrollen.
OCH SEDAN HÄNDE INTE MYCKET!
Mer än nya meddelande via sms.
Ny avgång 21.00.
Och då försvann all personal vid gaten!
Jag började bli oroligt över Tazzo.
Och dessutom oroligt för hur jag skulle ta mig hem när jag väl var framme i Katrup.
Jag hade köpt tågbiljett till absolut sista tåget hem och förstod att jag inte skulle hinna i tid.
Fick ringa Irene för att eventuellt bli hämtad tillbaka till dem.
Jag fick ringa Susanne för att höra om hon kunde hämta mig för övernattning hos henne i Helsingborg.
OCH VAD SKULLE JAG GÖRA MED TAZZO?
Hämta ut honom från incheckningen?
Jag visse ju fortfarande inte om det skulle gå något plan.
Orsaken till förseningen undrar ni kanske.
Dimma!
Och inga besked fick vi och ingen personal i närheten.
Till slut gick en man ner till informationen på entréplan för att få besked.
Sedan fick han gå genom säkerhetskontrollen igen.
Han kom tillbaka och talade om att det skulle komma personal med information.
Då kom nytt meddelande på sms.
Men skulle det verkligen gå något plan då?
Till slut kom det personal som talade om att planet vi skulle åka med hade landat och skulle flyga till Kastrup.
22.40 kom vi väg!
Flera samtal till Irene och Susanne för att berätta att vi i alla fall satt i planet.
Susanne hade varit i kontakt med Helene Bertolani som bor utanför Malmö vilket skulle göra att Susanne slapp att köra från Helsingbor.
BARA JAG TOG MIG ÖVER TILL SVERIGEN OCH HYLLIE!
Från Kastrup till Hyllie skulle det gå tåg var 20:e minut långt in på natten.
Helene skulle hämta mig vid stationen. 
FRAMME I KASTRUP VID MIDNATT UNGEFÄR.
Sedan skulle jag få ut stackars Tazzo, gå genom tullen och ta mig till tåget som gick under terminal 3.
Massor med folk och långt att gå på Kastrup.
Stressad försökte jag lasta buren med Tazzo i och mina väskor på en kärra.
Tazzo fick ju inte gå ur buren förrän vi hade gått genom tullen.
Sedan hittade jag ingen hiss som gick ner till rätt täg.
Fick ta rullbandet.
Korkat!
Det gick sådär kan jag säga.
DÅ KOM TVÅ RÄDDANDE ÄNGLAR!
Ett ungt par tog hand om Tazzo och jag tog bagaget.
Buren hade jag inte hunnit montera ner.
Den är stor!
Äntligen nere vid tåget!
Då visade det sig att det inte fanns några biljettautomater nere vid tågen.
Jag lämnade bagaget nere vid tåget och tog rullbandet upp till biljettautomaterna.
Då kommer det underbara paret uppspringande och talar om.
Tågen var inställda och skulle ersättas med buss.
Och var ifrån gick bussen någonstans?
Ingen visste.
Och mitt bagage stod nere vid tåget!
Då gick det underbara paret och hämtade mitt bagage och tillsammans började vi leta oss ut för att hitta en buss som skulle stanna i Hyllie.
MASSOR MED FOLK!
 Som tur var kunde bussen ta hundburen i bagaget.
Och ALLA skulle visa ID-handlingar.
Och innan vi kom till Hyllie så blev vi stoppade av polisen för att visa passen ännu en gång.
Ingen kollade däremot Tazzo i Sverige.
Sedan skulle Helene och jag hitta varandra i Hyllie eftersom bussen inte stannade vid tågstationen.
Återigen fick jag hjälp med bagaget av det hjälpsamma paret.
Och sedan var det bara att vänta.
På vars en sida av Malmö Arena.
Tur att det finns mobiltelefoner!
Stackars Helene som skulle jobbat natten som personlig assisten åt sonen fick väcka upp maken för att ta över jobbet.
Andra sonen blev utkörd från sitt rum för att jag skulle få sova i hans säng.
Anton fick sova på soffan i vardagsrummet.
TUSEN MILLIONER TACK TILL FAMILJEN BERTOLANI!
OCH LIKA MÅNGA TACK TILL SUSANNE SOM FIXADE ALLT!
 
 Halv två på natten var vi i säng.
Dagen därpå tog Helene och jag en härlig runda med hundarna innan hon skjutsade mig till tåget.
Hemma igen på eftermiddagen.
Nästan ett dygn efter att resan startade.
Nu kanske någon tycker att det fattas något i blogginlägget.
Var finns Jinx?
Hur gick det med parningen med Jinx?
Stackars Jinx som inte hade fått följa med på utflykterna eftersom Tazzo fanns med.
Men här kommer Jinx!
Underbart gosiga och härliga Jinx!
Min lilla knähund!
NU ÅTERSTÅR BARA ATT SÄGA TUSEN TACK TILL IRENE OCH JONNY!
Roligt var det också att träffa tre av Jinxs och Tazzos 1-årsvalpar.
Och alla människorna runt hundarna.
Tusen tack! 
Tazzo hälsar alldeles särskilt mycket.
Han trivdes verkligen med besöket.
Särskilt då tillsammans med Jinx! 
Nu är det bara att vänta och se vad resultatet blir.
To all of you!
#1 - - Katarina:

Vilken fin resa ni fick!!! Nu blir det spännande att se resultatet!!! Håller tummarna såklart!

#2 - - Ingalill Bergsten :

Vilken strapatsrik resa!!! Väldigt roligt att få läsa om, men inte roligt för dej att uppleva! Så skönt att det finns vänliga människor som hjälper, när det behövs! Tazzo fick klara av lång tid i buren. Verkar vara en mindre bur, som står vid ditt bagage?? Puuuu, vilken resa!

Svar: Händelser att minnas på gott och ont verkligen. Framförallt så blir jag så glad att det finns så många vänliga människor. Buren på bilden är inte den Tazzo åkte i. Hans bur var STOR. 😊
Margareta