HÄRLIGA MÖTEN
Nu har mitt inlägg försvunnit två gånger så nu gör jag ett nytt försök.
Vilken fantastisk start på mitt nya liv i Bläsinge!
Tänk att bli välkomnad på detta sätt av Vendla och Alice!
Kan det bli bättre?
Även om "någon" (jag nämner inga namn) inte hade sett det sista ordet "IN" utan trodde att man var glad att jag flyttade igen.
Det kan säkert vara någon som är trött på skällande hundar som inte är vana vid att ha grannar eller att många hundar går förbi.
Men ingen har klagat.
Ännu!
Och jag plockar upp bajset efter hundarna.
Under juni månad har jag haft glädjen att besöka eller få besök av många människor.
Min bror Stefan fyllde år i början av månaden och det firade vi i Lindsdal, Kalmar hos min syster Birgitta.
Jag hade fixat en rabarberpaj.
Vilken tur att jag har rabarber i Bläsinge.
I Vettekulla körde bonden racer när han skulle plöja och då rök rabarberna.
Ser ni förresten att vi alla tre är med på bilden?
Min svärmor Hanna besökte jag i hennes sommarhus i Bredäng, Karlskrona dagen efter att hon hade fyllt 97 år. Vi fick en härlig pratstund om både det ena och det andra.
Skönt att kunna prata ostört!
Yvonne kommer på besök med jämna mellanrum och det är jag väldigt glad för.
Av henne får jag veta vad som händer i byn och dess omnejd.
Bland annat fick jag veta av Yvonne att man klädde midsommarstången vid Norra Möcklebys hembygdsgård på midsommarafton men att man dansar runt stången på midsommardagen.
Jag var med och gjorde en stor krans till midsommarstången och Jeanette gjorde den andra.
Jeanettes blev mycket finare än min så jag överlät åt henne att fixa till min.
Man ska utnyttja konstnärer med sinne för skönhet.
Erik övervakade det hela.
Vendla som är Yvonnes barnbarn tittar på när mamma Emma klär stången.
Yvonne presenterade mig också för flera personer som bor i Bläsinge/Hagby/Dörby
Magdalena, Fimpen, Maja och Martin var här över midsommarhelgen.
När jag var och band krans och träffade ortsbor åkte de ner till stranden.
Nu ska ni få se porträtt på de fyra.
Detta kommer Magda inte att gilla men när jag tog bilder av dem tillsammans så såg alltid någon helt knäpp ut så jag har beskurit bilderna.
Men vi fick massor med härliga skratt när vi såg på bilderna.
Så du får stå ut Magdalena.
Min söta goa, fina dotter!
Maja, Magdas dotter.
Visst är de lika varandra!
Efter midsommar kom Susanne och två av hennes fyra hemmvarande hundar.
Bali, Tazzos mamma och old lady Bella hade fått stanna hemma i Helsingborg.
Shandi och Maxine var med
Men när Susanne kom var jag tvungen att köra till veterinären med Julle som hade blivit svårt biten.
Och lämnat pölar av blod på nästan hela bottenvåningen.
Det är definitivt inte alla som gillar att vi flyttat hit.
Såhär såg hundarna ut när jag åkte hemifrån.
Såhär såg de ut när jag kom hem!
Hon är snabb den där Susanne!
Jag var bara borta en timme och det hade inte ens tagit den tiden att skala av pälsen på mina pälsmonster.
För mig hade det tagit en hel dag.
Så skönt att åka ner till stranden och låta hundarna bada.
Utan en massa päls.
Ja, vi hade förstås två pälsmonster med oss.
Shandi och Maxine skulle ställas ut så deras päls måste vara kvar.
Susanne hade aldrig varit på Öland tidigare.
Hon är en gotlandstös och tyckte att det fanns likheter mellan de två öarna.
Sedan åkte vi inte bil mer den dagen.
Vi åt också.
Och såg till att flugorna inte fick vara med på kalaset.
Jag kan inte påminna mig att jag hade bjudit in dem.
Snyltgäster!
Fast Shandi och Maxine tyckte de kunde få vara med när vi drack te och åt paj.
Slappade på altanen på morgonen då åker fb fram.
Hundarna väntade på att få ge sig ut på promenad.
Tror jag.
I alla fall tyckte Tazzo det var dags.
Jag förslog att vi skulle åka till Gråborg och gå en "runda" där på fyra kilometer.
Det lät väl härligt?
Det var det inte!
Inte sjutton var det en runda precis.
Vi fick vända tillbaka samma väg.
Genom slånbärssnår och kohagar.
Nu mötte vi inte precis några kor eller stora tjurar.
Men där stod en massa små ungdjur och glodde på oss när vi skulle tillbaka.
Susanne tyckte det hade varit bättre om det hade varit hästar.
Det tyckte inte jag för då hade jag fått gå långa omvägar.
Nu gjorde vi det ändå.......
Och Susanne hade bråttom.
Hon skulle köra hem och tiden gick.
Jag hann inte med.
När Susanne hade åkt kom nästa perroägare på besök.
Gissa vem!
Men eftersom mitt inlägg har raderats två gånger så skickar jag iväg detta nu för publicering och så fortsätter jag att skriva när det är gjort.
Jag vill inte börja om en gång till!
Nu får ni inte bry er om om det fattas bokstäver eller är felstavat.
Jag vågar inte redigera.
OK!
Nu fortsätter jag.
Ni har säkert gissat att det var Isa och Avve som stod där och väntade på någon tillsammans med mina två av samman art.
Och Maggan var såklart med.
Vi drack rosé.
Och jag tror att Maggan hade blivit förvarnad av Susanne för hon hade en massa vatten med sig.
Brunt vatten med järnsmak är inte så gott.
Men maten var väl ok, tror jag.
Morgonen efter blev det hundpromenad.
INTE TILL GRÅBORG, hahaha!
På kvällen efter att Maggan hade åkt så var jag bjuden till Yvonne.
Så trevligt!
Där fick jag också lära känna två nya personer.
Meta är sommarölänning sedan långa tider tillbaka.
Ni ser också att vi fick fantastiskt gott att äta sittande ute i Yvonnes fina trädgård.
Kaffe och kolakaka inköpt på Algutsrums marknad intog vi inomhus.
Lena som bor nära mig var svår att fotografera eftersom hon hela tiden satt i motljus.
MEN vilka trevliga människor!
Jag är så glad att Yvonne gör så mycket för mig!
Jag måste ju också berätta att dagen efter var det arrangerat ett snigellopp.
Påhittiga damer de där småttingarna Vendla och Alice!
De hälsade fint välkommen till alla vuxna och barn som hade samlats till loppet.
De hade också fixat en vacker snigel eller rättare sagt en trädgårdssnäck till mig.
Min snigel var störst och vackrast så det så!
Men det är inte det som är det viktigaste.
För min snigel iddes inte vara med och tävla utan kröp bara upp på en annan snigel och åkte snålskuts.
Diskad!
Julis första dag var min födelsedag.
Inte märkvärdigt att fira men min bror kom hit.
Britt och Inge kom också.
Och Kocko!
Han höll låda!
Men tyckte nog att det var ett tråkigt kalas eftersom han gång på gång ropade godnatt när hans rop på kaka inte hörsammades.
Britts kusin och hennes man hade fixat jazzunderhållning som vi också var på vid Lilla galleriet i Vickleby.
Anders Linder spelade både klarinett och saxofon tillsammans med Staffan Werner på trumpet.
Trevligt.
Slutar detta inlägg med den fina skatan som jag fått av Yvonne
och en vacker ros från den buske jag fick av Britt och Inge.
Den är nu planterad!
PUH!
NU är inlägget publicetat.
Det tog tid!
Härligt inlägg! Snart får du mer besök!!